Verksamheter

Tidningar som källor till historien

  • Publicerad 16.05.2014 kl. 14:18
  • Nationalbiblioteket har nyligen lanserat sin nya tjänst för digitala material. Nu finns även de länge efterlängtade interaktiva funktionerna med. Genom att logga in har man möjlighet att skapa en virtuell klippsamling åt sig.  Man hoppas att många forskare, släktforskare och andra historieintresserade hittar tjänsten och använder den flitigt och fyller på nyckelord. På det sättet kan vi få vårt gemensamma kulturarv bättre sökbart. Jag rekommenderar alla att testa att logga in och göra några klipp åt sig! Och sätt många nyckelord!
    Tidningsmaterialen utgör en mycket viktig historisk källgrupp, som kompletterar de privata och offentliga arkivens källor. Dessa arkiv dokumenterar främst myndigheters och förvaltningens funktioner å ena sidan, å andra sidan privata aktörers verksamheter. Men tidningarna öppnar i synnerhet för 1800-talets och 1900-talets del ett oersättligt fönster till den offentliga debatten, vardagens fenomen och för samtiden aktuella ämnen både i det stora och i det lilla.
    Eftersom tidningsmaterialen är så otroligt omfattande och själva innehållet så svagt organiserat, är användningen av dem som forskningskälla i praktiken beroende av hjälpmedel. Det är få forskare som har möjlighet att sitta länge rulla mikrofilmer på måfå eller bläddra i tidningslägg för att kanske råka stöta på någon relevant information. För de material där upphovsrätten i vårt land ansetts ha upphört, i praktiken 100 år, har man alltså valt att publicera materialen på webben. Detta är även i ett internationell perspektiv ovanligt, att faktiskt alla tidningar skulle finnas tillgängliga på detta sätt. Texten är dessutom maskininläst, vilket ger en viss sökbarhet, trots att texten man söker i givetvis innehåller väldigt mycket fel. På grund av de många felen är det verkligen viktigt och välkommet att alla användare nu kan lägga till sökord på materialen.
    I Sverige, där jag nyligen besökte Kungliga biblioteket för att diskutera bland annat digitalisering, har man till forskarnas besvikelse valt att dra gränsen för att betrakta materialet fritt från upphovsrätt någonstans vid mitten på 1800-talet. Denna mycket stora försiktighet har berövat forskarna möjligheten att regelmässigt komplettera sin forskning om de senaste 150 åren av landets historia med hela denna källkategori. Detta måste ohjälpligt påverka hur historien gestaltar sig och vilken möjlighet amatörhistoriker har att engagera sig i kulturarvet.
    Vad gäller materialet efter cirka 1910 är även de finska forskarna tillsvidare hänvisade till andra sökmetoder. Bland dessa är klippsamlingar som bevaras på olika håll ovärderliga. Av dem finns den mest heltäckande hos oss på Brages Pressarkiv i Helsingfors. Ett besök på Pressarkivet är sällan förgäves, i stort sett varje kund hittar något relevant. Om inte annat ger klippen en god bild av kontexten kring det ämne man forskar i. Därför är också många forskare, såväl akademiska som amatörer, återkommande kunder på arkivet.

    Jessica Parland-von Essen