Verksamheter

Max H och hans samling

  • Publicerad 29.02.2012 kl. 10:03
  • ”I filmen ”Där vi en gång gått” är karaktärerna fiktiva – de flesta. En av dem som funnits riktigt på riktigt är redaktören Max Hanemann – i filmen förekommer han i scenerna på holmen i Esbo skärgård. Hanemann var ”en av våra mest kända och mest stridbara svenska publicister …  en oförfärad pennans man som utan att fika efter publikgunst alltid gått sin väg rakt fram”, som det stod i notiserna kring hans 60-årsdag. Max Hanemanns samling med skriverier finns – gissa var!”

     

    Ovanstående lade jag ut som Facebook-uppdatering på Pressarkivets sida på hösten efter att ha sett filmatiseringen av Kjell Westös roman. Jag tänker spinna vidare på temat Hanemann och hans klipp – för att kanske så ett frö hos någon forskare. Det är nämligen så att Hanemann-samlingen, som jag alltid haft ett gott öga till, inte är i särskilt flitig användning.

     

    Vill man ha basuppgifter om Max Hanemann (1881-1945) kan man kolla i Uppslagsverket Finland. Vill man läsa mera kan man exempelvis börja med Pressarkivets biografiska avdelning.
    Max Hanemanns samling har i tiderna kommit som donation till Brages Pressarkiv, där den räknas till specialsamlingarna. Samlingen består av ett par hyllmeter klippböcker, vid pass femtiofyra stycken, gamla och sköra.  ”För tidningsurklipp” står det tryckt på pärmen. Varje klippbok har en noggrann anteckning på försättsbladet,  av typen Max Hanemanns texter ur Dagens Press ” klippta och klistrade av hans hustru”. Hans fru Thyra Hanemann var förresten också en intressant person, bland annat en banbrytare inom barnavårdsarbetet i Finland. Om henne finns det också material i Pressarkivet.

     

    Hanemanns samling torde vara ganska komplett och omfatta i stort sett det mesta som han skrivit i dagspressen. En del av artiklarna har säkerligen ingått osignerade i tidningen, men genom denhär samlingen får man skribenten bekräftad. Största delen av Max Hanemanns journalistiska karriär inföll efter 1910 – merparten av hans texter ingår alltså inte i det Historiska tidningsbiblioteket på webben.

     

    Samlingen genomgicks för ett antal år sedan för en pro gradu vid Soc & kom: ”Lapporörelsens försök att tysta kritiken i Svenska Pressen 1930” och före det av Lars-Folke Landgrén för artikeln ”Max Hanemann kontra bolsjeviker, lappomän och nazister” i Laboratorium för folk och kultur 2/2002. Men annars står den och har stått sgs orörd i hyllan … Man kan i alla fall tänka sig att texterna skulle kunna ge underlag till flera artiklar eller studier.

    Viveka Högnäs-Mellner