Brages urklippsverk av ovärderlig betydelse

Under en trettioårig verksamhet som litteraturforskare och kritiker har Brages urklippsverk varit av ovärderlig betydelse för mig. Det omfattande och lättillgängliga materialet och den sakkunniga personalens hjälp har underlättat och försnabbat mitt arbete oändligt mycket. Jag har även kunnat bistå kolleger från Sverige genom att hänvisa dem till Brages urklippsverk. Mycket av pressmaterialet på Brage är väldigt besvärligt att hitta på andra håll. Urklippsverkets centrala läge i hjärtat av Helsingfors universitetskvarter bidrar ytterligare till dess användbarhet.

Michel Ekman, litteraturforskare

Brages Pressarkiv auttoi umpikujasta

Jouduin pienen historiatyön vuoksi etsimään tietoja eräistä 40-luvulla vaikuttaneista henkilöistä. Olin kahden henkilön osalta aivan umpikujassa, kun käsiin tulleet hakuteokset eivät sanoneet heistä mitään. Sitten jäin miettimään toisen henkilön ruotsinkielistä nimeä ja muistin Brages pressarkivin. Ilahduin saamastani palvelusta ja saamistani tiedoista. Yllättävää oli, että tietoja löytyi, vaikka toinen henkilö oli muuttanut nimensä ja toinen oli täysin suomenkielinen.

Jouni Luotonen, toimittaja

Brages Pressarkiv fyller en informationsnisch

Brages pressarkiv är en betydelsefull informations- och dokumentationscentral av flera skäl:

1. Tidsmässigt spänner dess samlingar över en tidsperiod från 1910 fram till nutiden. Då tidningsartiklar och -notiser  från flera tiotals dags-, vecko- och månadstidningar arkiverats och ordnats har med tiden ett väldigt informations- och kunskapsstoff acckumulerats. Arbetet bakom detta arkiveringsarbete omfattar många hundra årsverken och har skapat en unik, organiserad kunskapsbas som inte finns någon annanstans.

 

2. Under olika skeden har tidningsartiklarna och -notiserna arkiverats efter varierande principer som speglar förskjutningar i samhällets värderingar. Också värderingarna i publicistiken har på motsvarande sätt förändrats över tiden. Inte desto mindre är arkivet fullt användbart och det är ofta möjligt att med en relativt liten tids- och arbetsinsats finna användbara och jämförelsevis tillförlitliga upplysningar. Jag har regelbundet använt Brages pressarkiv i omkring 25 år tid och kunnat följa med hur det utvecklats och adapterat till samhällsförändringarna. Arkivet har blivit allt enklare och behändigare att använda och är nu på samma gång såväl mer fylligt som ändamålsenligt än någonsin tidigare.

 

3. Flera typer av grupper som gör en viktig samhällsinsats inom kulturens, samhällspolitikens och kunskaspsinhämtningen områden utnyttjar Brages pressarkiv: hembygds- och lokalforskare, släktforskare, föreningsaktivister, författare, skriftställare och akademiska forskare. Arkivet har en utformning som gör att alla dessa grupper  lätt kan tillgodogöra sig arkivet för sina respektive syften. Det är en tillgång som är tillgänglig för alla informationsanvändare.

 

4. Den viktigaste och mest centrala rollen hos Brages pressarkiv finns dock i att den fyller en nisch som andra kulturinstitutioner som arkiv och bibliotek når  endast marginellt och ofullständigt. Arkiven tillhandahåller handskrifter och arkivbestånd medan biblioteken upprätthåller litteratur- och informatiktjänster. Pressen som i huvudsak har en kommersiell karaktär är inriktad på att betjäna det dagsaktuella behovet av samhällsinformation.  Brages pressarkiv har ett etablerat informationskoncept som fyller upp behovsnischen mellan arkiv- och
biblioteksväsendet.

 

Av dessa skäl finner jag det angeläget att stöda Brages pressarkiv och söka stärka förutsättningarna för dess fortsatta verksamhet. För att kunna fortbestå och följa upp förändringarna i det moderna informationsamhälle utvecklingen främjat behöver arkivet en sakenlig finansiering

Lars Westerlund, pol.dr, docent i rätts- och förvaltningshistoria

Litteraturhistoria kan skrivas med hjälp av gamla tidningsmaterial

Jag har haft stor hjälp av Brages Pressarkiv både som forskare, kritiker och redaktör. I min forskning i Gunnar Björlings författarskap har Pressarkivets urklipp med recensioner av Björlings verk varit helt avgörande för möjligheten att kartlägga mottagandet av författarskapet. När jag har redigerat och skrivit artiklar för Biografiskt lexikon för Finland har jag ofta anlitat Brages Pressarkiv för att leta reda på biographica om de aktuella personerna, och som kritiker har Pressarkivet erbjudit utomordentliga möjligheter att snabbt sätta sig in en författares tidigare böcker och bekanta sig med sätten på vilka de har diskuterats genom tiderna.

När jag nu skriver en biografi över författaren Gunnar Björling anlitar jag Pressarkivet för att skaffa fram information om Björling och hans släkt. Kort och gott har jag tyckt att jag på Brage hittat information som jag inte hittat någon annanstans och att Brage gjort det möjligt att skapa sig en mera heltäckande bild av en person eller av ett fenomen, att bekanta sig med fotografier och dessutom råka på material som är överraskande eller nytt.

Fredrik Hertzberg, forskare och litteraturkritiker

Tiedovaihdosta ja yhteistyöstä molemminpuolista hyötyä

Yksi Kansalliskirjaston keskeisistä kehittämissuunnista on mahdollistaa sanomalehtien vastaanottaminen digitaalisena sanomalehtien kustantajilta. Suomen ruotsinkielisten sanomalehtien osalta Brages Pressarkiv on jo tehnyt vastaavaa kehitystyötä hyvin tuloksin.

Yhteistyö Kansalliskirjaston ja Brages Pressarkivin välillä hyödyttää merkittävällä tavalla molempia osapuolia. Hyväksi havaittuja käytäntöjä ja ideoita on jaettu puolin ja toisin. Lisäksi suunnitteilla on yhteinen rajapinta, jonka kautta Kansalliskirjasto saisi Brages Pressarkivin keräämät digitaaliset sanomalehtiversiot suoraan myös omiin kokoelmiinsa. Tämä laajentaisi sähköisesti luovutettujen sanomalehtien joukkoa Kansalliskirjastossa merkittävästi. Rajapinnan kautta olisi myös mahdollista kerätä Brages Pressarkivin tuottamaa lehtiin liittyvää arvokasta metatietoa.

Matti Hosio, projektipäällikkö, Kansalliskirjasto

Digitaliseringen inom kulturarvssektorn

Det pågår en omställning av samhället där man allt mer anammar syn- och arbetssätt som bygger på digitaliseringens möjligheter. Denna omställning är i en begynnelsefas och omställningen sker långsamt och försiktigt. Ett av skälen till det är att webben och ny teknik utmanar det massmediala paradigmet. Gamla arbetssätt, föreställningar om kontroll över information och distributionskanaler är helt välta över ända. Många traditionella roller och yrken utmanas.

Det här är naturligtvis inget nytt i historien. Den tekniska utvecklingen är kraftfull och hart när omöjlig att stoppa. Samtidigt kryper betydelsen av de nya möjligheterna in i allt fler samhällssektorer, inte minst inom kulturarvssektorn. Många ser den möjlighet som just kulturarv kan få att ta större plats i samhället. Med digitalisering kan sektorn svara upp och utveckla intresset för humaniora, samhällsvetenskaper och andra forskningsområden. Och här tror jag att kulturarvssektorn har en chans att gå före och visa vägen.

Brages Pressarkiv är trots sin storlek en stark forskningsmiljö som driver och stimulerar utvecklingsinitiativ, arkivforskning inom mediaområdet, arbetet med att stötta skolundervisning m.m. Och det gäller då inte bara inom Finland. Vi är flera från Sverige som haft förmånen att föreläsa på plats i Helsingfors och där träffat forskare, studenter och mediefolk som driver utvecklingsfrågor. Vi har här mött imponerande kunskaper och utvecklingsdriv som i många avseenden intar en internationell frontposition, arbeten som verkar inspirerande för oss som tyvärr bara kan följa arbetet på visst avstånd. För oss på Riksantikvarieämbetet i Sverige är inte minst arbetet inom Pondus ett högintressant projekt vad gäller utvecklingen av länkade öppna data och användningen av densamma i nya kontexter. Det som sker på Brages Pressarkiv och i den miljö som arkivet verkar inom, är viktigt för många!

 

Det är därför med viss oroskänsla jag nås av nyheten att man planerar att dra ner bidraget till en viktig verksamhet. Det vore värdefullt för oss andra i omvärlden om undervisning- och kulturministeriet gjorde en omvärdering av planerna på att skära ner bidraget till Brages Pressarkiv.

Lars Lundqvist, enhetschef för enheten för informationsutveckling, Riksantikvarieämbetet

Pressarkivet används vid litteraturstudier

Det här är jättespännande! är kommentaren jag ofta hör av studenter i nordisk litteratur när jag i samband med undervisningen tagit dem till Brages pressarkiv. Där har de möjlighet att själva leta fram uppgifter till exempel på hur man i tidningar i början av 1900-talet reagerade på ny modernistisk diktning. De blir förvånade och intresserade. Brage gör det möjligt att undervisa i metod på ett bra sätt: studenterna får leta på egen hand och vid sidan om upptäcka annat intressant. I samband med besöken inser de många grundläggande saker om forskning och kunskap, hur verkligheten består av många olika motstridiga röster och hur forskaren skapar sig en uppfattning om helheten.

 

För mig som litteraturvetare är Brage ett ställe dit jag återvänder så gott som varje gång jag skriver om finlandssvensk litteratur. När jag på konferenser berättar om detta arkiv blir kollegorna nyfikna och smått avundsjuka: vad, nej, på riktigt? Alla dessa uppgifter tillgängliga på en gång och samlade på ett och samma ställe!

Kristina Malmio, docent, nordisk litteratur

Journalistik och forskning i arkivet

I reportagekursen går studenterna varje år till Brages Pressarkiv. De söker först på Nationalbiblioteket upp en notis i en tidning från den dag de föddes, och sedan gör de research på temat i Pressarkivet. Det brukar resultera i fina mininoveller. Själv har jag haft stor nytta av arkivet för min bok om kvinnor i den tidiga pressen.

Henrika Zilliacus-Tikkanen, universitetslektor i journalistik vid SSKH

Sukututkimus ja sanomalehdet

Moni suku- kotiseutu- tai henkilöhistorian tutkija etsii tietoa Historiallisesta sanomalehtikirjastosta, mutta sataa vuotta nuoremmat lehdet eivät ole käytettävissä. Suomen Sukututkimusseuran kirjastosta on usein ohjattu 1900-luvun tietoja etsiviä eteenpäin Brages Pressarkiviin, jossa he voivat tutustua ruotsinkielisten lehtien antiin. Leikearkiston helppokäyttöiset kuolinilmoitusten ja muistokirjoitusten kokoelmat ovat tutkijoidemme erityisessä suosiossa. Ja kuulopuheet kertovat hyvästä palvelusta, myös suomen kielellä.

Vuokko Pärssinen-Tainio, bibliotekarie vid Genealogiska samfundet

Konkret nytta för professionell historiker

Som historiker har Brages pressarkiv varit för mig ett mycket betydelsefullt arkiv under årens lopp. Dess samlingar har varit mig till stor nytta under forskningen för ett flertal olika historieverk. Pressarkivets klippsamlingar är en av de mest konkreta informationskällor man kan tänka sig.
Brages samlingar ger forskaren en möjlighet snabbt att bekanta sig med ett brett och varierande pressmaterial om t.ex. finlandssvenska organisationer under en lång tidsperiod. Materialen är sammanställda i lätt användbara, organiserade helheter, vilket är en klar fördel jamfört med andra källor. Då till exempel en förenings arkivmaterial gått förlorat från de grundläggande åren av verksamheten, kan en förenings historia spåras fram från urklippen. Detta har jag gjort flera gånger på Brages Pressarkiv.

Då arkivmaterialet innehåller flera svenskspråkiga tidningars urklipp kan informationen korsrefereras och kompletteras, vilket möjliggör det för en författaren att skapa en fylligare tidsbild. Förutom organisationers historia utgör arkivet en god källa för personhistoria. Arkivmaterialets bredd ger en historiker också en bra inblick i allmänna debatter
som förts i offentligheten under olika tidsperioder. Urklippens goda tillgänglighet och smidiga användningsvillkor möjliggör också kreativa lösningar med tanke på illustrerandet av historieverk.

Michaela Bränn