Verksamheter

Ämnesord

Jag vill gärna lite fortsätta på temat indexering och ämnesord, som berördes i föregående inlägg. Vad är ett ämnesord och vad är poängen med att lägga ämnesord på artiklar?

Skillnaden mellan ämnesord och vanliga nyckelord eller taggar är att de har en bestämd, normaliserad form och gärna ett eget id, som gör att de är unika och precisa. Om man taggar fritt enligt infall eller söker i fulltext är det till exempel svårt att veta om man ska använda ordet ”hand” eller ”händer” för att hitta det man är ute efter. Eller kanske ”övre extremiteter”?

På Brages Pressarkiv använder vi oss av samma ämnesord och identifikatorer som man gör till exempel vid Nationalbiblioteket och vid Yle. Denna typ av information blir allt viktigare i stora system med mycket data. Den kallas innehållsbeskrivande metadata. Ju mer information man har att tampas med, desto viktigare blir det att man manuellt beskriver innehållet. Det behövs en människa, som känner kontexten och kan tolka vad innehållet gäller för att man i framtiden ska kunna få fram den relevanta informationen i varje läge. Det är ett litet besvär som gör att materialet kan leva vidare och användas igen, i stället för att begravas i databittarnas himmel.

 

inmatning1

 

Under sommaren har vi på Pressarkivet fått ett nytt inmatningsverktyg, som hjälper oss att producera innehållsbeskrivningar snabbare och med ännu bättre kvalitet. Att arbetet vi gör dessutom direkt publiceras som språkoberoende öppen länkad data gör ju inte saken sämre. Så här vill vi på vårt sätt hjälpa det finlandssvenska journalistiska arbetet att få bestående synlighet.

  • Publicerad 04.10.2013 kl. 09:36

Inplastade

fönster, renovering, reparationsarbeten,

plast, damm  (partiklar), kyla

 

Man kunde sätta etikett på vår arkivtillvaro med begrepp ur de ontologier och ämnesordsregister ( Allso och Allärs) vi använder i vårt dagliga indexeringsarbete. Det gäller alltså de yttre omständigheterna just nu. Vi är ganska fönsterlösa och smått inplastade till följd av ordentligt försenade fönster- och fasadarbeten. Vi hoppas att det hela skall bli klart på några veckor. Fyra till fem, kanske?

Ovanstående gäller de yttre fysiska ramarna för verksamheten. Vad gäller arkivets utveckling, innehåll och de tjänster vi producerar  har vi verkligen mycket på gång just nu. Nytt gränssnitt. Presstanda. Osv. Men mera om detta följer inom kort, skulle jag tro!

Hösten är alltid en intensiv period på vårt arkiv, med bland annat många inbokade besök. Studenter  och andra grupper är på kommande i långa banor. Det är jättetrevligt, tycker vi. Forskarna brukar vara som flitigast i oktober-november.

Vi hoppas att vi trots renoveringen kan hålla öppet så normalt som möjligt. Vi meddelar via webbsidan, Facebook och Twitter om vi är tvungna att stänga för ett tag.

Viveka Högnäs-Mellner

  • Publicerad 30.09.2013 kl. 15:57

Brages pressarkivin kokoelmat osoittautuivat aarreaitaksi

Brages pressarkivin kokoelmat osoittautuivat aarreaitaksi selvitellessäni alkuaan viipurilaisen kauppias- ja liikemiessuvun vaiheita. Etenkin henkilöhistoriallisen osaston kokoelmassa olleet henkilökuvat – esim. syntymäpäiväkirjoitukset , haastattelut, nekrologit ja kuolinilmoitukset – olivat varsinainen löytö koskien sukua, josta on ollut saatavilla niukasti sukututkimustietoa. Leikeaineistolla sain katettua suvun monen jäsenen vaiheet aina 2000-luvun alkuun asti.

 

Kaiken kruunasi ystävällinen ja asiantunteva palvelu molemmilla kotimaisilla kielillä. Suosittelen arkistoa lämpimästi kaikille henkilöhistoriasta ja sukututkimuksesta kiinnostuneille etenkin luovittaessa 1800- ja 1900-lukujen taitteen ja sitä uudemman historian meressä.

Kari-Matti Piilahti, fil.tri, historiantutkija

  • Publicerad 19.06.2013 kl. 15:11

Talko för att förbättra Wikipedia

Förra veckan ordnade vi en ”Wikipediaklinik” på Brages Pressarkiv. Det kom så många människor att vi med ett nödrop, nästan, rymdes in i vår lilla forskarsal. På plats fanns också Tommi Kovala, Susanna Ånäs och Mikael Böök från Finlands Wikimedia. Till att börja med gav Böök en introduktion till hur man arbetar med Wikipedia. Det finns ganska många regler att beakta och ganska hård intern kontroll på att man till exempel inte för fram någon ny forskning, utan allt måste vara belagt och hänvisas till något annat ställe. Men man ska nog inte låta sig skrämmas av att man kan blir tillrättavisad i synnerhet i början. Efter inledningen högg vi helt enkelt i, eftersom det bästa sättet att lära sig är att göra. En del hade redigerat Wikipedia tidigare och hade mer intrikata frågor, andra funderade över mer elementära saker, som jag, som undrade om jag faktiskt ska grunda en sida på mitt användarnamn. Jag beslöt mig för att skjuta på det i alla fall.

wikiklinik
På Pressarkivet hade vi förstås fantastiska källmaterial till hands. Jag började med att fylla lite på den svenska artikeln om Johan Gabriel Granö, som är oförsvarligt mycket kortare än den finska. Det var Tommi Kovala som påpekade om saken för mig. Jag konstaterade att det är ett ganska drygt arbete att översätta eller omarbeta artikeln helt, så jag satsade istället på att göra en inforuta om honom och sedan en om Lars Sund. För att göra en sådan ska man välja en mall ur Wikipedias mallbibliotek. Orsaken varför det är viktigt och bra med inforutorna är att de är strukturerad information, som ingår i DBpedia, dvs är en del av den semantiska webbens bubblor och kan användas på många sätt i olika tjänster. Bland annat av Googles Knowledge Graph.

På det hela taget är ett otroligt roligt, men också tidskrävande att arbeta med Wikipedia. Därför är det bra med Wikimaraton och dylika workshoppar. Sannolikt tar vi om detta senare, kanske i höst, välkomna med då!

Foto: Peik Henrichson

  • Publicerad 17.06.2013 kl. 09:28

En liten jämförelse

Observera att denna jämförelse mellan förkomsten av Jakobstad vs Karleby som ämnesord på de indexerade artiklarna i Österbottens tidning kan påverkas av att alla nyheter inte registreras dubbelt varje gång samma text ingått i både Vasabladet och Österbottens tidning. Det gör att Vasabladets bevakning av Jakobstad vs Karleby också kan påverka hur statistiken ser ut. Man kan inte heller utläsa hur stora artiklarna är, utan endast antalet. På det hela taget ser det ändå rätt jämnt ut, vilket jag också, som ibland indexerar tidningen, skulle ha sagt. Samma artikel kan innehålla båda ämnesorden, och då syns artikeln två gånger i statistiken.

 

otjamforelse

Publicerad 12.06.2013 kl. 16:55

Långsiktig bevaring och öppen källkod

Brages Pressarkiv är genom vårt projekt Presstanda med i ett annat större utvecklingsprojekt i S:t Michel. Projektet presenterades på ett seminarium den 7 juni på Mikpolis vid Mikkelin Ammattikorkeakoulu.

  • Publicerad 07.06.2013 kl. 19:21

Enkät

  • Publicerad 28.05.2013 kl. 11:26

Bläddrandets leda och glädje

I går kväll samlades vi i det underbara Arkadia Bookshop för att diskutera arkiv, framför allt pappersarkiv och böcker, som källor till information och inspiration. Uppslaget hade egentligen kommit från Lari Assmuth och Mathias Rosenlund, men tillställningen kapades lite av Brages Pressarkiv, som i ett brytningsskede försöker orientera sig mellan den historiska klippsamlingarna och det moderna digitala arkivet. Det var därför värdefullt att få höra forskare och författare tala om material och metoder de använder i skrivprocessen.

 

Historikern Michela Bränn berättade mycket intressant om hur en forskningsprocess börjar med att leta reda på källor. Arbetet är inte sällan till stora delar helt fysiskt: att leta reda på gamla papper och arkiv och ofta också ordna upp dem. Både hon och litteraturvetaren Fredrik Hertzberg talade mycket om den konkreta fysiska känslan av papperet och den information det ger forskaren. Ibland är den bara en odefinierbar känsla av något som förmedlas genom tid och rum, ibland kan det vara alldeles specifik och information som är relevant: papperets format eller kvalitet kan till exempel vara viktiga för den källkritiska delen av forskningsprocessen.

 

Författare Thomas Wulff, som allra mest hämtat sin inspiration från böcker, berättade om lyckliga sammanträffanden i antikvariat, och hur betydelsefullt det kan vara att snubbla över böcker eller människor i böcker. Det finns så oändligt mycket som vi inte vet, som vi inte läst eller sett och ofta söker man ett och hittar något annat, som kan få en lika stor betydelse. Eller större.

 

Michaela, Fredrik och Trygve Söderling, som också deltog, talade också om luckorna eller hålen som är både fysiska och informationsmässiga. Luckorna, som kan bero på slump eller medvetna handlingar, utgör både en utmaning och en möjlighet för forskaren – och än mer för den skönlitterära författaren förstås – att öppna för nya frågeställningar. Michaela talade om hur man då måste arbeta runt omkring luckan och hur det kan hjälpa en att lyfta blicken och komma till en mer analytisk nivå i arbetet. Överlag är det där utmaningen ligger: att faktiskt lyfta den nya berättelsen och texten från källornas text (vem orkar läsa referat av årsberättelser och protokoll som oftast bara innehåller lite relevant information och få förklaringar?) och skapa en ny, meningsfull berättelse.

 

Jag tror ändå att alla i princip var överens om att digitala arkiv tillför mycket genom bättre tillgänglighet och sökbarhet (i den mån den finns och är pålitlig) och vi diskuterade också tidningsmaterial mer specifikt. Ändå uttrycktes tvivel över beständigheten i de digitala materialen och man påtalade att flera arkiv och samlingar blivit mycket svårtillgängligar under de senaste åren. Det är av oersättligt värde för en forskare att med hjälp av kunnig personal faktiskt få botanisera fysiskt i samlingar och arkiv och själv bedöma vad som kan vara relevanta material. Man får också en bättre uppfattning om materialens omfattning och strukturer genom att gå igenom mappar och papper rent fysiskt. Vi var också överens om att den bedövande massiva och monotona genomläsning och bläddring man ofta tvingas till fyller en funktion i själva processen då ny text föds. Ledan, som i synnerhet Michaela talade om, är ett tillstånd som hjälper till att skapa distans och lyfta forskningen. Också i ledan föds nya tankar. Både barn och forskare behöver ha tråkigt ibland.

 

Vi avslutade kvällen med att Trygve berättade historien bakom ordet serendipitet, där just detta lyfts fram: att serendipitet inte alls bara handlar om att ha tur och hitta något kul, utan att man faktiskt också kan utnyttja det man hittar och göra något av det i kombination med annat man hittat eller känner till.

 

mimi_mmw_10b25_021r_min

Bestiarium. Herbarius. Anatomia corporis humani. Marbodus Redonensis, Lapidarius, c.1450.
Koninklijke Bibliotheek, Nederländerna.

  • Publicerad 23.05.2013 kl. 08:37

Lär dig redigera Wikipedia

Tycker du någon viktig finländsk person saknas eller är alltför knapphändigt presenterad i Wikipedia? Det är inte så svårt att komplettera eller korrigera texter, men det är bra att veta hur det går till och vilka principer som gäller.

 

Brages Pressarkiv ordnar en Wikipediaklinik torsdagen den 13 juni från klockan 13 framåt, så länge vi orkar.

 

Vi arbetar med fokus på biografiska artiklar och fyller särskilt på info om finländska personer i svenska Wikipedia. På plats finns handledare från Wikipedia som visar hur man gör och som kan hjälpa och ge råd. Ta med egen dator!

  • Publicerad 15.05.2013 kl. 15:31

Historiska föreningens styrelse vill uttrycka sitt stöd

Historiska föreningens styrelse vill uttrycka sitt stöd för det värdefulla arbete som Brages pressarkiv utför. Pressarkivet har en viktig funktion som ett nyttigt och användarvänligt arkiv både för yrkes- som amatörhistoriker. Pressarkivet är på många sätt unikt och t.ex. dess biografiska och temabaserade katalogisering utgör ett viktigt komplement till andra arkiv. Vi vill också påpeka att Brages pressarkiv hör till de mera proaktiva inom arkivsektorn när det gäller digitalisering och open access -principens omvandling från ord till handling. Vi hoppas att Brages pressarkiv även i fortsättningen kan åtnjuta resurser för att framgångsrikt bedriva sin verksamhet.

Historiska föreningens styrelse 29.4.2013

Historiska föreningens styrelse

  • Publicerad 13.05.2013 kl. 13:26

Serendipitet bland arkivhyllorna

Serendipitet är en oavsiktlig upptäckt, en positiv överraskning vid sökandet efter något annat, står det i Wikipedia. Det är ett av de stora modeorden då det gäller webben, hur man på webben kan snubbla över oväntade saker av stort värde. På webben surfar vi, eller googlar vi. Vi bläddrar sällan. I ett pappersbaserat arkiv kan man bläddra. Man måste ofta bläddra. Man ser en kontext. Och visst finns det serendipitet också i bläddrandet? Hur skall ett bra arkiv se ut? Hyllmeter efter hyllmeter av mappar? Eller digitaliserade handlingar och skannade dokument på en webbsida? Utesluter dessa alternativ varandra?

 

Hur förvandlas gamla dokument till nya texter? Hur kan man använda arkivmaterial i det man skriver, vare sig det är facklitteratur, fiktion eller en blandning av båda delarna? Vilken nytta kan man ha av det man hittar – vare sig det var just det man var ute efter eller något man kanske inte ens visste att man sökte förrän man fick syn på det?

 

Brages Pressarkiv ordnar den 22.5.2013 klockan 18 ett samtal om arkiv ur användarperspektiv. Diskussionen handlar denna gång främst om vilken nytta kulturarbetare, författare och forskare kan ha av arkiv, och hur arkiven skall tillmötesgå dessa behov.

Evenemanget äger rum på Arkadia Bookshop i Helsingfors (Nervandersgatan 11).

 

Medverkande:

Michaela Bränn, historiker

Fredrik Hertzberg, litteraturvetare

Jessica Parland-von Essen, arkivchef på Brages Pressarkiv

Trygve Söderling, huvudredaktör för Nya Argus

Thomas Wulff, författare

  • Publicerad 06.05.2013 kl. 20:44