Verksamheter
| Tillbaka |
Nu ska vi mappa* datascheman!
I tisdags höll Pondusnätverket stormöte på Brages Pressarkiv. Närvarande var femton personer från olika organisationer. Tillsammans drog vi upp riktlinjerna för hur projektet ska gå vidare.
Arbetet har redan påbörjats, eftersom vi har fått en del av finansiering beviljad. Undertecknad har tillsammans med Mikael Norrgård påbörjat en genomgång av finlandssvenska webbresurser och internationella standarder för att öppna och länka data. Hittills verkar det hela nästan skrämmande enkelt, så mycket finns redan gjort på området ute i världen och också i Finland. Att implementera standarderna på det varierande materialen kommer däremot att bli en liten utmaning. Men vi ser faktiskt rätt goda förutsättningar att skapa en del fiffiga lösningar.
På mötet slog vi också fast att vi så fort som möjligt ska sätta upp vår webbplats med wiki och projekthanteringsverktyg, så att arbetet kan struktureras. För ändamålet behövs en grafisk plan. Kulturhuset kommer att hjälpa till med att förverkliga webbsidan. Domännamnet kommer att bli www.pondus.info.
Hela projektet delades upp i fyra grupper: terminologi, teknik, rättigheter och grafik+marknadsföring. Så fort vi får upp webbplatsen kommer ni att kunna läsa närmare om projektet och vem som medverkar. Vi är faktiskt en stor och varierande skara, vilket gör det hela så oerhört givande och intressant. Och alla intresserade är välkomna att ta kontakt!
*Mappa betyder i detta fall inte att sätta i mappar, utan att försöka passa ihop datastrukturer i olika system.
År 2011 präglades av stora ombyggnader på Brages Pressarkiv. Dels rent konkret genom att arkivpersonalen tvingades i exil på grund av stambyte under hela våren, dels för att vi gjorde om arbetsprocesserna och gick över till att behandla nästan alla material i digital form. Under hösten ordnade vi tillsammans med andra Media 2011 Information-seminariet Digitala Spår och började också sätta i gång det finlandssvenska nätverket för länkad data, Pondus.
Under året satsade vi också på både fortbildning och marknadsföring. Listan på seminarier och studiebesök som gjorde i synnerhet under den tid arkivet var stängt är imponerande. Vi har också skaffat nya datorer och kontorsmöbler och skaffat ett trådlöst nät och en printer för kunderna.
Under de månader vi har hållit öppet har vi kunnat notera en liten ökning i besöksiffrorna, vilket är glädjande och kanske inte så vanligt numera.
Direktionsordförande har varit Jan Sundberg, vice ordförande Pertti Hakala och medlemmar Björn Månsson, Robert Runeberg, Nils Torvalds, Barbro Wigell-Ryynänen och som Föreningen Brages representant Susanne Österlund-Pötzsch. Styrelsen har haft ett mycket gott samarbete och trevliga, inspirerande möten. Undertecknad har agerat sekreterare och den övriga personalen har också alltid en representant närvarande på dessa möten.
Det nästan färdiga bokslutet ser ut att landa en bit på minus. Det är i och för sig en korrigering, eftersom föregående års resultat visade en del plus. Pressarkivets verksamhet finansieras i huvudsak av Kultur- och undervisningsministeriet, men en femtedel av verksamheten bekostades av olika fonder och stiftelser. Hela bokslutet går lös på lite drygt 200 000 euro, vilket med drygt fyra anställda och en hyreslokal i centrala Helsingfors säger en hel del om hur slimmad verksamheten är.
Tack vare extra insatser av Oskar Öflunds stiftelse, Waldemar von Frenckells stiftelse, Otto A. Malms stiftelse, Svenska Kulturfonden och Konstsamfundet har det ändå varit möjligt att göra de ovannämnda investeringarna och projekten, som har varit nödvändiga för att utveckla tjänsterna på Brages Pressarkiv.
Det allra mest givande och roliga är den respons vi får av våra kunder. Att så gott som dagligen få bekräftat för sig att det man arbetar med verkligen gläder folk och är till nytta är kanske inte alla förunnat. Hos oss får vi ofta se människor hitta eftersökt information de kanske inte kunde ha fått tag i någon annanstans. Fantastiskt, eller hur?
Diskussionen kring ledarskribenter vid Vasabladet fick mig att frestas testa lite hurdan information man kan ta fram ur vår databas om de olika tidningarnas ledarinnehåll. Det visade sig vara både rätt enkelt och roligt.
Helt i testsyfte gjorde jag på en dryg timme diagrammen nedan. De säger en hel del om skillnaderna mellan de olika dagstidningarnas profiler. Man bör observera att en ledare kan ingå i flera kategorier.
Rätt enkelt kunde man alltså ta fram mera information och göra snyggare presentationer än denna.
Tyvärr saknas här de båda åländska tidningarna som nog också finns nogsamt indexerade fram till den första juni. Därefter finns det en lucka för dessa tidningar, eftersom vi inte lyckats få i gång de nya systemen med pdf-filer med dessa tidningar. Vi arbetar ändå för att få det hela att löpa även framöver, eftersom den unika och spännande Ålands-samlingen är både intressant och uppskattad av forskarna.
*Man bör beakta att materialet inte är helt komplett, utan riktigivande.
I Brages Pressarkiv hittar man detaljuppgifter och tidsskildringar från gångna tider mycket snabbt. Genom att bläddra igenom en mapp får man ofta ett genomsnitt från tio eller femton olika tidningars artiklar om ett visst ämne. Behöver man sedan hela tidningen, kan man ju stega till det närliggande Nationalbiblioteket och ta fram material från rätt period och publikationer.
Också Nationalbiblioteket planerar att övergå till digital arkivering på samma sätt som Brages Pressarkiv gjort. Mängderna är ändå så stora för deras del, att det krävs omfattande system för att hantera hela processen. Man kan också tänka sig att man på Nationalbiblioteket en vacker dag har möjlighet att genomföra automatisk annotering av texterna, alltså en sorts indexering eller förteckning som är inbäddad i materialet. Det kommer i så fall att fungera som en bra sökhjälp, men kommer aldrig att kunna ersätta indexering gjord av en människa.
Ju mer information vi har att orientera oss bland, desto viktigare blir god sökbarhet och den sortens kringinformation som en professionell förtecknare besitter. Arbetet som görs på Pressarkivet kommer aldrig att vara bortkastat. I framtiden - inom en snar framtid - hoppas vi kunna skapa länkar mellan vårt index och andra tjänster, för att ytterligare göra det lättare att stöta på den information man är ute efter. Om Nationalbiblioteket en dag är färdig att öppna sina resurser för länkning vore det en underbar möjlighet att samarbeta!
Välkommen i alla fall att redan i dag söka bland våra klipp och i vår databas Press! Och fråga om du inte hittar det du söker, vi hjälper gärna!
Foto: Laura Oja
Vi har under det gångna året genomfört stora förändringar i Pressarkivets verksamhet. Det är ändå förändringar som inte ska ändra våra tjänster till det sämre. Målsättningen är tvärtom att trygga bevarandet och tillgången till våra samlingar, som utgör hjärtat av Brages Pressarkiv. Eller egentligen är ju hjärtat den vänliga och kunniga personalen vi har, och samlingarna är en oersättlig del av vårt lands kulturarv och minne. Ingenstans kan man så enkelt hitta så mycket information om det föregående seklets människor och företeelser.
Förändringarna är framtvingade av starka drivkrafter i vårt samhälle. Ständigt ökande krav på effektivitet vad gäller både arbete och alla slag av kostnader, i kombination med en fullständig förändring av hela medielandskapet har gjort att vi måste se över vår verksamhet gällande det nya material som föds i dag. Arkivutrymmet tar slut, och våra finansiärer, varav den största är Undervisnings- och kulturministeriet och de mindre en del fonder, bland dem störst Konstsamfundet, Svenska Kulturfonden och Svenska folkskolans vänner, har uttryckt önskemål om en modernisering av verksamheten.
För mig som historiker och informationsspecialist har det inte varit svårt att se och acceptera de förändringskrav som ställts, och som också varmt stötts av personalen. Vår målsättning har först och främst varit att ta till vara de digitala material som föds hos tidningarna och att länka vår befintliga sökfunktion till tidningarnas material. Vi har ett mycket gott samarbete med HSS och KSF media, som båda kommit oss till mötes med data och tekniska förbindelser. Samarbetet med Åbo Underrättelser är också under utveckling. Vi hoppas innerligt på att också få med tidningar från Åland. Visionen är ett gemensamt digitalt arkiv för alla dessa tidningar med god sökbarhet.
För att ännu bredda frågan om Brages Pressarkivs uppdrag, har vi också initierat en diskussion om förändringarna i offentligheten och de nya mediernas betydelse i det sammanhanget. Som ett första steg ordande vi ett lyckat seminarium på Soc&kom den 26 oktober. Medarrangörer var Soc&kom, Yle och KSF Media. Tack vare understöd från Svenska Kulturfonden kunde vi inbjuda flera mycket intressanta talare och diskussionen var givande. Målsättningen är att ordna ett nytt seminarium nästa höst, under rubriken Media 2012 Information, eller #m12i, som redan etablerats som ett namn på webben. Om seminariet finns mycket material på vår webbsida, under den nya avdelningen ”Verksamheter”, där också Urklippsverkets vänner har fått en egen sida.
För att finansiera uppbygganden av det nya arkivet och mana fram samarbetsstrukturer mellan finlandssvenska innehållsproducenter har Brages Pressarkiv satt i gång ett projekt som går under namnet Pondus+Presstanda, där Pondus står för nätverket och dess teknik och Presstanda för en utveckling av databasen Press till ett seriöst digitalt arkiv för finlandssvenska material. Förhandlingar och ansökningar är i full gång och vi håller förstås tummarna för att detta ska lyckas, så att Brages Pressarkivs framtida ekonomi, som hittills varit mycket problematisk ska komma på en sund bas.
I hela denna process har vår stödförening Urklippsverkets Vänner varit av ett ovärderligt moraliskt, och emellanåt också rent ekonomiskt, stöd. Vännerna hjälpte oss bland annat med kostnaderna för att tejpa vår logo på fönstren och annat efter det rätt besvärliga stambytet i våras. Jag hoppas få se många gamla och nya Vänner på julglögg hos oss den 7 december!
Välkommen till Brages Pressarkivs blogg. Här berättar vi om vad som är på gång hos oss. Vi hoppas på att också få gästbloggare som kan berätta om aktuella saker, sin forskning, sina arkivfynd eller reflektioner kring pressmaterial.