Verksamheter
Brages Pressarkiv i dag och i morgon
I Brages Pressarkiv hittar man detaljuppgifter och tidsskildringar från gångna tider mycket snabbt. Genom att bläddra igenom en mapp får man ofta ett genomsnitt från tio eller femton olika tidningars artiklar om ett visst ämne. Behöver man sedan hela tidningen, kan man ju stega till det närliggande Nationalbiblioteket och ta fram material från rätt period och publikationer.
Också Nationalbiblioteket planerar att övergå till digital arkivering på samma sätt som Brages Pressarkiv gjort. Mängderna är ändå så stora för deras del, att det krävs omfattande system för att hantera hela processen. Man kan också tänka sig att man på Nationalbiblioteket en vacker dag har möjlighet att genomföra automatisk annotering av texterna, alltså en sorts indexering eller förteckning som är inbäddad i materialet. Det kommer i så fall att fungera som en bra sökhjälp, men kommer aldrig att kunna ersätta indexering gjord av en människa.
Ju mer information vi har att orientera oss bland, desto viktigare blir god sökbarhet och den sortens kringinformation som en professionell förtecknare besitter. Arbetet som görs på Pressarkivet kommer aldrig att vara bortkastat. I framtiden - inom en snar framtid - hoppas vi kunna skapa länkar mellan vårt index och andra tjänster, för att ytterligare göra det lättare att stöta på den information man är ute efter. Om Nationalbiblioteket en dag är färdig att öppna sina resurser för länkning vore det en underbar möjlighet att samarbeta!
Välkommen i alla fall att redan i dag söka bland våra klipp och i vår databas Press! Och fråga om du inte hittar det du söker, vi hjälper gärna!
Förutom vår egen databas Press finns det också andra bra sätt att hitta information om artiklar. Vetenskapliga artiklar katalogiseras i databasen ARTO. Båda dessa är ju gratis tillgängliga. Dessutom finns BTJ:s tjänst Aleksi, som inte är gratis.
Riktigt gamla tidningar hittar man i det Historiska tidningsbiblioteket och rikssvenska tidningar finns hos Kungliga biblioteket. Dessa gamla tidningar finns också öppet tillgängliga, vilket förstås inte är fallet med nya material, vars upphovsrätt ännu är i kraft. Vid Kungliga biblioteket katalogiserar man också en del finlandssvenska nya tidskrifter i Libris.
I dag ordnades ett seminarium kring katalogisering av artiklar av Nationalbiblioteket i Helsingfors. Jag presenterade där Brages Pressarkivs samlingar och verksamhet.
Min presentation finns här.
I dag börjar vår praktikant Matilda Hakala. Hon har inlett med att dokumentera arkivet på bild. Vi står nämligen inför det faktum att en stor del av de äldsta mapparna faller sönder. Vi har därför beslutat att kapsla in åtminstone en del av materialet. Tyvärr ryms inte de gamla mapparna in i kapslarna och vi sörjer alla lite över att vi blir tvungna att ändra på stämningen i de äldsta samlingarna genom detta ingrepp. Å andra sidan vet vi att materialet kommer att må betydligt mycket bättre, då det blir bättre skyddat och får stå stadigare.
Det är vår stödförening Urklippsverkets Vänner och stiftelsen Tre Smeder som bidrar med materialet och lönekostnad. Matilda ska dokumentera sitt arbete, så vi kan återkomma också här i bloggen. Vi har jobbat på att ta fram så hållbara och snygga lösningar vi kan. Det ska bli spännande att se hur det blir.
Har vevat mikrofilmer och gått igenom gammal tidningslägg i över ett års tid för att försöka hitta material om spritsmugglingen under förbudstiden. Ett rent sisyfosarbete. Känner till Brages förnäma pressarkiv sedan tidigare, men har av olika orsaker inte kommit mig ner till huvudstaden.
När det väl blev gjort visade det sig att där fanns det jag letat efter prydligt insatt i ett halv dussin mappar! Under två dagar gick kameran varm och det hände att ett förtjust grymtande infann sig då rubriker som vidstående dök upp.
På några minuter plockade damerna dessutom ur andra mappar fram lokalt material jag var på jakt efter. Med hem följde sedan "tonvis" med spritsmugglarhistorier och förbudstidsdebatt.
Det är bara att konstatera - man borde börja hos Brage.
Brages Pressarkiv är unikt. Hänvisade en gång en finskspråkig forskare dit. Han ringde sen och tackade för tipset. Tyckte det var rent fantastiskt. Håller med honom
Gästbloggaren K-G Olin från Jakobstad är författare och förläggare och jobbar nu på sin sextonde bok.
Brages Pressarkiv har också fått en ny direktionsmedlem: Henrik Stenbäck. Vi är alla glada över att ha med honom, eftersom han är aktiv som journalist och dessutom kan fungera som en länk till Österbotten. Samtidigt finns han tillräckligt ofta här i Helsingfors, för att uppdraget inte ska bli för besvärligt.
Ordförande är fortsättningsvis Jan Sundberg, vice ordförande Pertti Hakala och medlemmar Björn Månsson, Robert Runeberg, Barbro Wigell-Ryynänen och Föreningen Brages representant i direktionen Susanne Österlund-Pötzsch.
Nu väntar vi med spänning på vårens finansieringsbeslut från fonderna, samtidigt som vi satt i gång planeringen av arkivvårdsåtgärder. För dem har vi redan fått en del finansiering av Stiftelsen Tre Smeder och löfte om bidrag av stödföreningen om det kniper. Det känns väldigt bra, för många mappar är i riktigt dåligt skick.
Nästa år har Urklippsverkets Vänner verkat i 20 år. Under de åren har föreningen arbetat för att förstärka pressarkivets ekonomi, som tidvis har varit rätt ansträngd. Vänföreningen har också medverkat till att öka kännedomen om pressarkivet, vad allt det kan erbjuda den som är intresserad av gångna tider i lätt tillgänglig form. Nu är arkivet inne i en period i av nya, moderna lösningar och ytterligare förbättrad kundservice. Urklippsverkets Vänner anser sig fortfarande ha en roll i detta sammanhang.
Den 14 mars hade Urklippsverkets Vänner kallat sina medlemmar till årsmöte för att bl.a. välja styrelse och diskutera hur vänföreningen bäst kan stöda arkivets fortsatta utveckling. Årsmötet valde sin hittillsvarande viceordförande Carita Lundin till ny ordförande efter Anders G. Lindqvist som handhaft ordförandeskapet sedan föreningen grundades och nu lovat fungera som sekreterare. I övrigt består styrelsen av Stig Dahlström, Petra Hakala, Gunilla Häkli, Henrik Knif, Magnus Londen, Jolin Slotte och Gustaf Widén.
Medlemskåren är till sin storlek ganska oförändrad, drygt 80 personer, men det finns ett behov av påfyllnad med yngre krafter. Därför är nya vänner välkomna, de får uppleva ett intressant utvecklingsskede i arkivet och kan lära sig utnyttja den rikedom av information som mer än 100 år av pressmaterial erbjuder.
- Anders G. Lindqvist
”I filmen "Där vi en gång gått" är karaktärerna fiktiva - de flesta. En av dem som funnits riktigt på riktigt är redaktören Max Hanemann - i filmen förekommer han i scenerna på holmen i Esbo skärgård. Hanemann var "en av våra mest kända och mest stridbara svenska publicister ... en oförfärad pennans man som utan att fika efter publikgunst alltid gått sin väg rakt fram", som det stod i notiserna kring hans 60-årsdag. Max Hanemanns samling med skriverier finns - gissa var!”
Ovanstående lade jag ut som Facebook-uppdatering på Pressarkivets sida på hösten efter att ha sett filmatiseringen av Kjell Westös roman. Jag tänker spinna vidare på temat Hanemann och hans klipp – för att kanske så ett frö hos någon forskare. Det är nämligen så att Hanemann-samlingen, som jag alltid haft ett gott öga till, inte är i särskilt flitig användning.
Vill man ha basuppgifter om Max Hanemann (1881-1945) kan man kolla i Uppslagsverket Finland. Vill man läsa mera kan man exempelvis börja med Pressarkivets biografiska avdelning.
Max Hanemanns samling har i tiderna kommit som donation till Brages Pressarkiv, där den räknas till specialsamlingarna. Samlingen består av ett par hyllmeter klippböcker, vid pass femtiofyra stycken, gamla och sköra. "För tidningsurklipp" står det tryckt på pärmen. Varje klippbok har en noggrann anteckning på försättsbladet, av typen Max Hanemanns texter ur Dagens Press " klippta och klistrade av hans hustru". Hans fru Thyra Hanemann var förresten också en intressant person, bland annat en banbrytare inom barnavårdsarbetet i Finland. Om henne finns det också material i Pressarkivet.
Hanemanns samling torde vara ganska komplett och omfatta i stort sett det mesta som han skrivit i dagspressen. En del av artiklarna har säkerligen ingått osignerade i tidningen, men genom denhär samlingen får man skribenten bekräftad. Största delen av Max Hanemanns journalistiska karriär inföll efter 1910 - merparten av hans texter ingår alltså inte i det Historiska tidningsbiblioteket på webben.
Samlingen genomgicks för ett antal år sedan för en pro gradu vid Soc & kom: "Lapporörelsens försök att tysta kritiken i Svenska Pressen 1930" och före det av Lars-Folke Landgrén för artikeln "Max Hanemann kontra bolsjeviker, lappomän och nazister" i Laboratorium för folk och kultur 2/2002. Men annars står den och har stått sgs orörd i hyllan ... Man kan i alla fall tänka sig att texterna skulle kunna ge underlag till flera artiklar eller studier.
År 2011 präglades av stora ombyggnader på Brages Pressarkiv. Dels rent konkret genom att arkivpersonalen tvingades i exil på grund av stambyte under hela våren, dels för att vi gjorde om arbetsprocesserna och gick över till att behandla nästan alla material i digital form. Under hösten ordnade vi tillsammans med andra Media 2011 Information-seminariet Digitala Spår och började också sätta i gång det finlandssvenska nätverket för länkad data, Pondus.
Under året satsade vi också på både fortbildning och marknadsföring. Listan på seminarier och studiebesök som gjorde i synnerhet under den tid arkivet var stängt är imponerande. Vi har också skaffat nya datorer och kontorsmöbler och skaffat ett trådlöst nät och en printer för kunderna.
Under de månader vi har hållit öppet har vi kunnat notera en liten ökning i besöksiffrorna, vilket är glädjande och kanske inte så vanligt numera.
Direktionsordförande har varit Jan Sundberg, vice ordförande Pertti Hakala och medlemmar Björn Månsson, Robert Runeberg, Nils Torvalds, Barbro Wigell-Ryynänen och som Föreningen Brages representant Susanne Österlund-Pötzsch. Styrelsen har haft ett mycket gott samarbete och trevliga, inspirerande möten. Undertecknad har agerat sekreterare och den övriga personalen har också alltid en representant närvarande på dessa möten.
Det nästan färdiga bokslutet ser ut att landa en bit på minus. Det är i och för sig en korrigering, eftersom föregående års resultat visade en del plus. Pressarkivets verksamhet finansieras i huvudsak av Kultur- och undervisningsministeriet, men en femtedel av verksamheten bekostades av olika fonder och stiftelser. Hela bokslutet går lös på lite drygt 200 000 euro, vilket med drygt fyra anställda och en hyreslokal i centrala Helsingfors säger en hel del om hur slimmad verksamheten är.
Tack vare extra insatser av Oskar Öflunds stiftelse, Waldemar von Frenckells stiftelse, Otto A. Malms stiftelse, Svenska Kulturfonden och Konstsamfundet har det ändå varit möjligt att göra de ovannämnda investeringarna och projekten, som har varit nödvändiga för att utveckla tjänsterna på Brages Pressarkiv.
Det allra mest givande och roliga är den respons vi får av våra kunder. Att så gott som dagligen få bekräftat för sig att det man arbetar med verkligen gläder folk och är till nytta är kanske inte alla förunnat. Hos oss får vi ofta se människor hitta eftersökt information de kanske inte kunde ha fått tag i någon annanstans. Fantastiskt, eller hur?
I tisdags höll Pondusnätverket stormöte på Brages Pressarkiv. Närvarande var femton personer från olika organisationer. Tillsammans drog vi upp riktlinjerna för hur projektet ska gå vidare.
Arbetet har redan påbörjats, eftersom vi har fått en del av finansiering beviljad. Undertecknad har tillsammans med Mikael Norrgård påbörjat en genomgång av finlandssvenska webbresurser och internationella standarder för att öppna och länka data. Hittills verkar det hela nästan skrämmande enkelt, så mycket finns redan gjort på området ute i världen och också i Finland. Att implementera standarderna på det varierande materialen kommer däremot att bli en liten utmaning. Men vi ser faktiskt rätt goda förutsättningar att skapa en del fiffiga lösningar.
På mötet slog vi också fast att vi så fort som möjligt ska sätta upp vår webbplats med wiki och projekthanteringsverktyg, så att arbetet kan struktureras. För ändamålet behövs en grafisk plan. Kulturhuset kommer att hjälpa till med att förverkliga webbsidan. Domännamnet kommer att bli www.pondus.info.
Hela projektet delades upp i fyra grupper: terminologi, teknik, rättigheter och grafik+marknadsföring. Så fort vi får upp webbplatsen kommer ni att kunna läsa närmare om projektet och vem som medverkar. Vi är faktiskt en stor och varierande skara, vilket gör det hela så oerhört givande och intressant. Och alla intresserade är välkomna att ta kontakt!
*Mappa betyder i detta fall inte att sätta i mappar, utan att försöka passa ihop datastrukturer i olika system.
Diskussionen kring ledarskribenter vid Vasabladet fick mig att frestas testa lite hurdan information man kan ta fram ur vår databas om de olika tidningarnas ledarinnehåll. Det visade sig vara både rätt enkelt och roligt.
Helt i testsyfte gjorde jag på en dryg timme diagrammen nedan. De säger en hel del om skillnaderna mellan de olika dagstidningarnas profiler. Man bör observera att en ledare kan ingå i flera kategorier.
Rätt enkelt kunde man alltså ta fram mera information och göra snyggare presentationer än denna.
Tyvärr saknas här de båda åländska tidningarna som nog också finns nogsamt indexerade fram till den första juni. Därefter finns det en lucka för dessa tidningar, eftersom vi inte lyckats få i gång de nya systemen med pdf-filer med dessa tidningar. Vi arbetar ändå för att få det hela att löpa även framöver, eftersom den unika och spännande Ålands-samlingen är både intressant och uppskattad av forskarna.
*Man bör beakta att materialet inte är helt komplett, utan riktigivande.