Lyhyesti suomeksi
Start
Sök
SamlingarTidningarTjänster och avgifterVerksamheterKontakt

Verksamheter

Urklippsverkets Vänner
Projekt
Media 2012
Media 2011
 

Lär dig redigera Wikipedia

Tycker du någon viktig finländsk person saknas eller är alltför knapphändigt presenterad i Wikipedia? Det är inte så svårt att komplettera eller korrigera texter, men det är bra att veta hur det går till och vilka principer som gäller.

 

Brages Pressarkiv ordnar en Wikipediaklinik torsdagen den 13 juni från klockan 13 framåt, så länge vi orkar.

 

Vi arbetar med fokus på biografiska artiklar och fyller särskilt på info om finländska personer i svenska Wikipedia. På plats finns handledare från Wikipedia som visar hur man gör och som kan hjälpa och ge råd. Ta med egen dator!

Jessica Parland-von Essen
1368621071Publicerad 15.05.2013 kl. 15:31

Historiska föreningens styrelse vill uttrycka sitt stöd

Historiska föreningens styrelse vill uttrycka sitt stöd för det värdefulla arbete som Brages pressarkiv utför. Pressarkivet har en viktig funktion som ett nyttigt och användarvänligt arkiv både för yrkes- som amatörhistoriker. Pressarkivet är på många sätt unikt och t.ex. dess biografiska och temabaserade katalogisering utgör ett viktigt komplement till andra arkiv. Vi vill också påpeka att Brages pressarkiv hör till de mera proaktiva inom arkivsektorn när det gäller digitalisering och open access -principens omvandling från ord till handling. Vi hoppas att Brages pressarkiv även i fortsättningen kan åtnjuta resurser för att framgångsrikt bedriva sin verksamhet.

Historiska föreningens styrelse 29.4.2013

Historiska föreningens styrelse
1368440779Publicerad 13.05.2013 kl. 13:26

Serendipitet bland arkivhyllorna

Serendipitet är en oavsiktlig upptäckt, en positiv överraskning vid sökandet efter något annat, står det i Wikipedia. Det är ett av de stora modeorden då det gäller webben, hur man på webben kan snubbla över oväntade saker av stort värde. På webben surfar vi, eller googlar vi. Vi bläddrar sällan. I ett pappersbaserat arkiv kan man bläddra. Man måste ofta bläddra. Man ser en kontext. Och visst finns det serendipitet också i bläddrandet? Hur skall ett bra arkiv se ut? Hyllmeter efter hyllmeter av mappar? Eller digitaliserade handlingar och skannade dokument på en webbsida? Utesluter dessa alternativ varandra?

 

Hur förvandlas gamla dokument till nya texter? Hur kan man använda arkivmaterial i det man skriver, vare sig det är facklitteratur, fiktion eller en blandning av båda delarna? Vilken nytta kan man ha av det man hittar – vare sig det var just det man var ute efter eller något man kanske inte ens visste att man sökte förrän man fick syn på det? 

 

Brages Pressarkiv ordnar den 22.5.2013 klockan 18 ett samtal om arkiv ur användarperspektiv. Diskussionen handlar denna gång främst om vilken nytta kulturarbetare, författare och forskare kan ha av arkiv, och hur arkiven skall tillmötesgå dessa behov.

Evenemanget äger rum på Arkadia Bookshop i Helsingfors (Nervandersgatan 11).

 

Medverkande:

Michaela Bränn, historiker

Fredrik Hertzberg, litteraturvetare

Jessica Parland-von Essen, arkivchef på Brages Pressarkiv

Trygve Söderling, huvudredaktör för Nya Argus

Thomas Wulff, författare

Jessica Parland-von Essen
1367862297Publicerad 06.05.2013 kl. 20:44

En faktaboksredaktör kan ha nytta av samlingarna

Som tidigare faktaboksredaktör i den finlandssvenska förlagsvärlden har jag anlitat pressarkivet och varit väldigt tacksam över att någon instans haft sådan biografisk information som inte skulle existera någon annanstans. Därigenom hoppas jag verkligen att arkivet aktivt kan fortleva och betjäna som förut. Arkivet behövs!
Johan Lindberg
1365759997Publicerad 12.04.2013 kl. 12:46

Brages pressarkiv erbjuder unikt material

Riddarhusets genealogiska avdelning har under många år använt sig av Brages pressarkiv i kompletterande av personuppgifter. I sökning av personuppgifter från 1900-talet är Brages Pressarkiv och dess utbud på material från de finlandssvenska tidningarna en ovärderlig tillgång.

För person, släkt- och hembygdsforskare som forskar i Svenskfinland erbjuder Brages pressarkiv ett unikt material från många decennier.

Johanna Aminoff-Winberg, riddarhusgenealog
Gunilla Peräsalo, amanuens
Finlands Riddarhus
1365756138Publicerad 12.04.2013 kl. 11:42

Brage hjälper nybörjare på traven

Alla som går Helsingfors arbis grundkurser i släktforskning uppmanas att besöka Brages pressarkiv. För att kunna utnyttja det material som är fritt tillgängligt för forskning och som man gratis kommer
över måste man ha en säker uppgift om en släktings födelse, död eller vigsel, för minst hundra, helst 130 år sedan. Det finner nästan alla kursdeltagarna i dödsannonserna, minnesrunorna och personintervjuerna som förvaras i arkivet. Sedan är det möjligt att fortsätta bakåt i tiden med hjälp av det rikhaltiga material som olika arkiv och organisationer har lagt ut på internet.

 

Det här gäller oberoende av vilken samhällsklass släktingarna har tillhört. Samlingarna bidrar starkt till att släktforskning i Finland faktiskt är en allemanshobby, som det är mycket enkelt att komma i gång med, särskilt om man har rötter i Svenskfinland.

 

Den kunniga personalen på arkivet är minst lika viktig som själva samlingarna. Många släktforskare vet föga om informationssökning då forskningen inleds och är handfallna utan den hjälp läraren och kunnig arkivpersonal kan ge dem. Det gäller att söka med rätt fokus, finna och bedöma sanningshalten i och nyttan av det material man hittar. Skulle informationsstyrning vara möjlig kunde arkivpersonalen säkert minskas och släktforskarkurserna avskaffas. Men det är inte möjligt att lära ut
barnuppfostran genom broschyrer, dela ut nattvarden via TV, eller bli en forskare genom att klicka på olika sökmotorer. Mänsklig socialisation sker genom dialog. Det är en självklarhet som måste upprepas.

 

Så länge Brages pressarkiv finns i sin nuvarande form kan också amatörer och nybörjare få den hjälp de behöver för att komma i gång med en givande och aktiverande hobby, som ofta resulterar i forskning som fler än de egna familjemedlemmarna kan ha glädje av.

Alexandra Ramsay, FD, planeringsansvarig lärare i historia och samhällsämnen på Helsingfors arbis
1365171320Publicerad 05.04.2013 kl. 17:15

Historiestudier får också stöd

Genom mina studier blev jag bekant med Brages Pressarkiv hösten 2012. Jag kan nu konstatera att jag via arkivet har hittat information som jag inte funnit någon annanstans, vilket har underlättat mina studier. Det har också varit intressant att spåra upp egna släktingar och bekanta i arkivet.
Jimmy Holmberg, historiestuderande, Helsingfors universitet
1365072135Publicerad 04.04.2013 kl. 13:42

Tidningspressen är en första rangens möjlighet för alla oss som försöker lära känna och förstå det förgångna

Historiska orsaker gör att många historiker är fortfarande alltför för bundna till det arkivmaterial som uppstått på grund av offentliga institutioners verksamhet och arkiverats omsorgsfullt. Men det förgångna måste ses ur olika synvinklar. Tidningarna kan uppfattas som något som ligger mellan det offentliga med dess protokoll och domslut och det privata, brev och skönlitteratur. Just här står det mest givande att finna. Pressarkiv och de sökmetoder som utvecklats inom dem är värda all uppmärksamhet och allt stöd. Själv har jag arbetat mycket med tidningsmaterial sedan 1960-talet, och nu senast bland annat i boken Huvudstaden som utkom i fjol.
Matti Klinge, professor emeritus
1365058190Publicerad 04.04.2013 kl. 09:49

Också gymnasieelever behöver pressarkivet

När man avlägger sin studentexamen inom det världsomfattande International Baccalaureate-gymnasiet ingår det att man skriver en vetenskaplig uppsats i ett av de ämnen man studerar. Denna s.k. Extended Essay motsvarar till sitt omfång och sin akademiska nivå ungefär en proseminarieuppsats vid ett universitet. I Mattlidens gymnasium i Esbo har vi varje år upp till åtta svenskspråkiga elever som skriver sin Extended Essay i modersmålet. Dessa elever väljer så gott som alltid att göra en litteraturvetenskaplig analys av något finlandssvenskt skönlitterärt verk. Att hitta sekundärlitteratur för dessa analyser är ibland svårt, särskilt om det handlar om något mindre utforskat författarskap eller verk. Brages pressarkiv är ofta det enda stället där eleverna kan hitta recensioner och därmed få en möjlighet att jämföra sina egna slutsatser med en professionell läsning av verket.
Katarina von Numers-Ekman, lektor i modersmål och litteratur vid Mattlidens gymnasium
1364457560Publicerad 28.03.2013 kl. 09:59

Brages Pressarkiv on olennainen suomenruotsalaisen viestinnän infrastruktuuri

Brages Pressarkiv on olennainen suomenruotsalaisen viestinnän infrastruktuuri. Sen toimintaedellytysten kaventaminen on lyhytnäköistä ja ristiriidassa hallitusohjelmassakin todetun avoimen linkitetyn datan periaatteiden edistämisen kanssa. Brages on tehnyt uranuurtavaa työtä semanttisen webin työkalujen ja menetelmien soveltamisessa perinteiseen arkistomateriaaliin.

Yleisradion ja Bragesin yhteistyö on jatkunut vuosikymmeniä. Ja erittäin hyvällä menestyksellä. Bragesin kokoelmat ovat antaneet ajallista syvyyttä moneen ohjelmaan. Bragesin pitkäjänteisen työn tuloksena meille on mahdollista saada käyttöön esim. 1970-luvun ruotsinkielistä sanomalehtikirjoittelua hyvinkin helposti ja tehokkaasti. Vastaava ei ole mahdollista suomenkieliseltä puolelta.

Bragesin kokoelmat ovat tärkeä osa suomenruotsalaisen lehdistön ja kulttuurihistorian muistiin tallentamista. Kokoelmat ovat erinomainen muistivaranto mm. medialle ja tutkijoille.

Janne Ranta, YLE arkisto-, medianhallinta- ja informaatiopalvelut
1364314087Publicerad 26.03.2013 kl. 18:08
<12345>