En synnerligen väl systematiserad klippsamling
Angående den pågående diskussionen om Brages pressarkiv, vill jag gärna citera några rader ur inledningskapitlet till min Pro Gradu -avhandling i politisk historia från år 1977, som behandlade Finlands anslutning till Nordiska Rådet. Jag beskrev de källor som jag hade använt för min forskning.
”En speciell kategori bildar den finlandssvenska pressen, som blivit föremål för en mer noggrann granskning. Förklaringen är delvis av rent praktisk natur: Föreningen Brages Urklippsverk i Helsingfors tillhandahåller en synnerligen väl systematiserad klippsamling ur den finlandssvenska pressen, där allt som skrivits om Finland och Norden på ett för forskaren bekvämt sätt samlats inom samma pärmar.”
Så här 37 år senare har jag svårt att föreställa mig, hur arbetet med min avhandling hade lyckats så väl utan den hjälp som jag då fick av Brages urklippsverk/pressarkiv. Måtte inte nutida eller framtida historieforskare plötsligt stå utan den hjälpen.
Tore Ahola, politices magister
Projekt kring att öppna och länka mera data
I går ordnade Brages Pressarkiv tillsammans med Kulturhuset, Magma och Finlandssvenskt samarbetsforum ett seminarium för finlandssvenska beslutsfattare om länkad öppen data.
Trots ett visst manfall bland både talare och publik blev dagen rätt lyckad, tror jag. Jag hoppas i alla fall att alla som var med fick en uppfattning vad öppenhet betyder i praktiken (maskinläsbarhet), betydelsen av metadata och varför det är smart för en språklig minoritet att samarbeta kring just länkning av data. Vår utmaning var ju att diskutera detta utan att det skulle bli för tekniskt, för som vår keynotetalare Lars Lundqvist sade, handlar öppenhet allra mest om en insikt och vilja hos ledningen att arbeta strategiskt med delaktighet och för engagemang med omvärlden.
Ett ord som användes om och om igen under dagen var hittbarhet. Ur olika perspektiv tangerades frågan om hur viktigt det är i dag att skapa ordning bland alla material och resurser, både internt och externt. Allt detta handlar förstås om metadata, att man måste beskriva sina innehåll – och att det måste göras maskinläsbart.
Pondus har kommit en god bit på vägen med detta. Under dagen lanserade vi en plan med de nästa stegen för att gå vidare. Som modeller och inspiration har vi bland andra Helsinki Region Infoshare och K-samsök. Tanken är att närmare samarbete och större integration ger mera synergier, synlighet och bättre genomslag också utanför det finlandssvenska. Vi vill bygga data.sve.fi, som är både en datakatalog, en gemensam maskinläsbar metadataresurs och en söktjänst. Idén är att betjäna tre grupper: gemene webbanvändare direkt, utvecklare och externa tjänster och sist men inte minst de deltagande organisationerna själva.
Jessica Parland-von Essen
Ei voi olla totta!
Olen hämmästyneenä seurannut lehdissä ja televisiossa viime aikoina käytyä keskustelua Brages Pressarkivin mahdollisesta alasajosta. Kyse tälläkin kertaa rahasta, käytännössä varsin pikkusummista siihen nähden, miten tutkimuksen kannalta tärkeää työtä Bragessa tehdään. Lehdistö on historian ja kulttuuritutkimuksessa tullut yhä tärkeämmäksi lähteeksi.Lehdistön avulla tutkija pääsee käsiksi sellaisiin aineistoihin, joista ns. viralliset lähteet vaikenevat. 35 vuoden aikana kustannusalalla toimineena – erityisesti tiede- ja tietokirjojen toimittajana – olen voinut havaita, että lehdistöaineiston hyödyntäminen on voimakkaasti lisääntynyt viimeisten parinkymmenen vuoden aikana. Monet tutkimukset rakentavat esityksensä pitkälti lehtien varaan ja muita lähteitä käytetään vain varmentamaan lehdistöstä kaivettuja tietoja. Erikseen on vielä itse lehdistöä käsittelevä tutkimus.
Tietojen kaiveleminen lehtien mikrofilmirullia selailemalla on äärimmäisen hidasta ja työlästä hommaa, käytännössä se vie monesti useita kuukausia. Sanomalehtien temaattiset leikearkistot (Brage ja Kansalliskirjasto) ovat tutkijalle nopea oikotie löytää etsimänsä asiat muutaman tunnin selailulla. Säästyy aikaa ja ennen muuta rahaa! Siksi on tärkeätä turvata Bragen toiminnan jatko tulevaisuudessakin.
Rauno Endén, kustannuspäällikkö SKS
Stängningshotet förbluffar i Sverige
En nedläggning av Brages pressarkiv vore beklaglig. Ett praktiskt exempel är att undertecknad har planer på att undersöka vissa händelser under Finlands inbördeskrig i belysningen av finlandssvensk press. Har jag tillgång till färdigt indexerat och artikelvis urklippt material, förvarat i pärmar, är det praktiska sökningsarbetet med materialet redan gjort. Jämfört med att man istället går till Nationalbiblioteket där samma material är förvarat på ej sökbara mikrofilmrullar är skillnaden stor.
Man borde på något vis försöka hedra och utnyttja de forna arkivariernas arbete som dock ej var digitalt, utan noggrant och klisterdoftande handarbete som bottnade i klipsk intelligens.
Dessutom är det ett faktum att ingen annanstans är tidningsmaterial, efter tidsgränsen som begränsas av upphovsrättslagen, så lätt tillgängligt som på Brages Pressarkiv.
Kalevi Lehtonen, bibliotekarie (kungl.) emeritus
Diskussion om Pressarkivet
Vi har varit en hel del i medierna de senaste dagarna och vi samlar här länkar och information. Tidningsartiklar hittar man givetvis genom att söka i Presstanda.fi.
Nedan några andra länkar:
Artikel hos Yle den 13 januari 2014
Yle Nyheter TV-Nytt den 14 januari 2014
Min morgon den 16 januari 2014
Studio HBL den 16 januari 2014
Artikel i Arbetarbladet den 29 februari 2014
Artikel hos Yle den 20 februari 2014
Artikel hos Yle den 26 februari 2014
Yle Nyheter TV den 26 februari 2014
Yle Nyheter TV den 3 mars 2014
Blogginlägg i andra bloggar som tangerar Pressarkivet:
Kenneth Nyberg, Göteborgs Universitet
Kaisa Kyläkoski, släktforskare och författare av historiska böcker
Peter Nynäs, Åbo Akademi
Jessica Parland-von Essen, Brages Pressarkiv
Osma Suominen, Nationalbiblioteket
Jessica Parland-von Essen, Brages Pressarkiv
Länkar till spörsmålen:
– Uppdaterad den 4 mars 2014 –
En pärla mitt i stan
Brages Pressarkiv har varit mig till ovärderlig hjälp otaliga gånger i karriären, vare sig det handlat om att samla material till en intervju, artikel, essä, krönika eller en historisk pjäs. Det är en pärla mitt i stan och en sannskyldig skattkammare för varje seriös och passionerad journalist, forskare och författare. Det vore en finlandssvensk kulturskandal av gigantiska mått ifall man tvingades lägga ner verksamheten! Rädda Brages pressarkiv!
Den nya söktjänsten är nu lanserad!
På bokmässan i Helsingfors lanserade vi i fredags vår nya söktjänst. Den är byggd på det öppna gränssnitt (API) som vi skapade för Pondus, något förbättrat, så att man kan få ut mera specifik data, som är just det som ger våra sökningar mervärde jämfört med exempelvis fulltextsökningar i tidningarnas egna arkiv.
Via Presstanda är det enkelt att få fram och skilja på recensioner skrivna av och om olika personer, biografiska material eller vad som helst som intresserar. Den underliggande databasen är den samma vi arbetat med i många år, så det finns information om material ända från och med 1990. Tyvärr finns ju materialet inte i digital form alls så långt tillbaka, men vi har materialet i pappersform på arkivet.
Sökresultatet presenteras också som en tidsgraf, som man kan använda för att begränsa sin sökning i tid. Det är bra att notera att sedan vi övergått till digital bevaring, har vi indexerat en mycket större del av artiklarna.
Sökningen är byggd av Paradigm och API:t av Iterate Labs. Vi har haft ett starkt fokus på användarvänlighet och intuitiva funktioner, vilket gör att tjänsten skiljer sig ganska mycket från till exempel en traditionell bibiliotekskatalog, samtidigt som vi maximalt utnyttjar det faktum att vår data är mycket rik och välstrukturerad.
Tjänsten är inte heller helt färdig, utan vi arbetar hela tiden med att utveckla den och utvidga den. Just nu arbetar vi med att samla in material från tidskrifter och söker lösningar för att få också deras artiklar sökbara och tillgängliga via Presstanda.
Vi är mycket tacksamma för all respons och alla kommentarer!